Författare: lennarthallstrom

Alla politiska perspektiv är så inskränkta utan alla dessa aspekter
För Syntare är bara synt relevant all annan musik saknar musikalisk legitimitet jfr politik

Tro inte att du kan nåt om politik förrän du bemästar alla existentiella frågor som råser inom det område du vill påverka

Ju mer lokalt desto fler aspekter faller ev bort
Global politik kräver alla aspekter

Så länge du inte har denna koll är du ute och cyklar politiskt
Du har snöat in på en politik som gör dig insnöad

Allt du hatar utanför dig finns inuti dig och du vill inte se det så du vänder blicken utåt istället. Det brukar ändå märkas tydligt eftersom samma beteende som hatobjekten har utövar man själv men anser att det görs i det godas namn. Jfr främlingsfientliga och främlingsfientligfientliga

 

 

Livsåskådningar och verklighetsuppfattningar får givetvis konsekvenser för vilken politik man föredrar att stödja, utforma eller bedriva. Dessa politiska konsekvenser kan delas upp i de områden av politiken som påverkas mest, för att tydligöra och specificera den underliggande verklighetsuppfattningens inflytande.

Det handlar dels om vilken politisk Ideologi, Människosyn, Tolerans och Auktoritet som ens verklighetsuppfattning leder en till, men framför allt vilken politisk syn på både Livet och Döden man får av den.

Påverkar skolpolitiken
Behandling av folket
Sjukvård
Brott och straff
Äldrevård
Barnuppfostran
Rik och fattig
Kastsystem offer förövare

Ideologi

Global överstatlig nationell regional kommunal lokal

 

Alla anser att deras kulturs verklighetsuppfattning är den enda rätta och alla andra är primitiva som måste omskolas

 

Mitt tips
Demokratiskt folkstyre
Maximera utfallet eller maximera acceptans av utfallets

Alla Kulturers upp och nedgång

 

ska alla ha samma vu

vilken vu ska gälla

ska olika vu gälla

eget ansvar eller inget ansvar

Vs Homogeniteten avgör om politiken kan styra demokratiskt eller totalitärt
ALLA MÅSTE HA SAMMA VERKLIGHETSUPPFATTNING??

är folk olika eller lika jämlika

bör de testas

under utveckling oskrivna blad präglade kbt eller körda

Vu folkstyre eller elitstyre bäst för landet världen GLOBAL LOKAL

Hur man väljer att leva beror bland annat på vem som är ens högsta auktoritet, hur man ser på döden, vilken människosyn man har och hur tolerant man är.

 

 

Mer än hälften av världens befolkning uppfattar t ex reinkarnation som en realitet, och med den verklighetsuppfattningen följer även det som kallas karma. Karma innebär att allt du gör och har gjort leder till det du kommer att råka ut för, och allt du råkar ut för beror på vad du har gjort tidigare. Ett absolut rättvisesystem som fungerar precis som en naturlag, även om det ibland tar flera liv innan rättvisa skipas på detta sätt.

Med en sådan verklighetsuppfattning behövs ju ingen ytterligare rättsskipning, och när någon råkar illa ut är det ju alltid självförvållat i det förflutna, liksom när det går väl för någon.

Ett sådant synsätt är väldigt främmande för den som har vår nuvarande sekulära verklighetsuppfattning, men betydligt mindre främmande i vår tidigare kristna verklighetsuppfattning, där Guds framtida straff ansågs vara det rättvisa straffet för varje människas försyndelse. Denna uppfattning råder fortfarande i vissa delar av världen.

ingen ide om alla ändå är begränsade av sina trauman

karma gör gott ojämlikt rättvist hindra karma orättvist

styrs av intuition guide trauma drifter behov ödet

livets mening i olika vu

Vs Auktoriteten avgörs av synen på livet MENING
AKKA MÅSTE HA SAMMA SYN PÅ LIV

Vår verklighetsuppfattning vad gäller döden påverkar naturligtvis både hur vi förhåller oss till auktoriteter av olika slag, hur vi lever vårt liv, vad vi har för människosyn och hur toleranta vi är.

Den rådande officiella uppfattningen om döden i vårt svenska sekulariserade samhälle är den Biologiska, att livet och därmed vår existens tar slut i och med döden. Detta trots att en majoritet av befolkningen fortfarande är medlemmar i svenska kyrkan. Men av dessa är det dock endast ett fåtal procent som har bibelns ord som verklighetsuppfattning.

Man skiljer här på religiöst kristna och kulturellt kristna. En kulturellt kristen har fötts in i en kristen kultur och förväntas bara följa de traditioner som råder där utan att behöva dela den kristna tron, medan en religiöst kristen även har den kristna tron som verklighetsuppfattning. Samma skiljelinje går även i de flesta andra religioner.

Den kristna protestantiska uppfattningen om döden som tidigare rådde i vårt land, och som fortfarande råder på många håll i världen, är att vi efter döden antingen hamnar i himlen eller i helvetet beroende på om vi varit rättfärdigt troende eller syndare, samt att Jesus återkommer för att döma oss på den yttersta dagen.

Med vår sekulära Biologiska verklighetsuppfattning har vi istället bara det liv vi lever just nu, och när det livet tar slut finns vi inte mer. Att även politiken i vårt land är baserad på denna verklighetsuppfattning – som även råder inom den etablerade vetenskapen – uppfattar de flesta som både självklart och rimligt.

Men om vi ser oss omkring i världen så finns en mängd andra verklighetsuppfattningar som medför helt andra bedömningar för vilken politik som anses rättvis och innebär en förbättring.

Mer än hälften av världens befolkning har t ex reinkarnation som verklighetsuppfattning, dvs att vi både har levt många tidigare liv och kommer att leva många kommande liv. Med en sådan verklighetsuppfattning är döden bara en paus mellan dessa liv.

Men eftersom kroppen ändå dör i varje inkarnation så har själva kroppen i varje liv bara just det livet, precis som i den biologiska verklighetsuppfattningen. Skillnaden med reinkarnation är att vår existens ändå fortsätter, fast utan kropp tills vi inkarnerar nästa gång.

De allra flesta i vår svenska kultur tycks ha ångest inför döden. Detta kan förklaras med vår syn på döden som vår utplåning, vilket de flesta betraktar som något ovälkommet. Inom buddhismen är utplånandet efter döden istället något eftersträvansvärt och själva slutmålet med alla de otaliga liv man då har levt.

Även för den som har stark psykologisk ångest eller stark kronisk smärta kan döden uppfattas som en välkommen befrielse om den är starkare än en persons dödsångest. Men vanligtvis så medicineras det bort med den biologiska verklighetsuppfattningen som officiellt råder i vårt land så medicineras

Smärtdämpande och ångestdämpande mediciner används av ca 10% respektive 20% av befolkningen i vårt land.

 

 

 

döden som lidande straff

dödsångest dödslängtan

döden som fatalism

Eftersom all form av politiskt styre bygger på auktoritet, så blir den första frågan huruvida det finns någon högre auktoritet än den politiska auktoriteten.

Vanligen hänvisas då till de lagar som även gäller de som har den politiska auktoriteten, trots att lagarna från början stiftades och fortfarande stiftas av de som har den politiska auktoriteten. Dessa lagar är avsedda att både befästa och sätta gränserna för den politiska auktoritetens makt.

Men i den här boken gäller frågan snarare om det finns någon högre auktoritet än den politiska och juridiska i den enskilde individens verklighetsuppfattning, och detta kan mycket väl vara fallet.

För den religiöst troende blir svaret givetvis Gud – eller det tilltalsnamn som den gud som man tror på har. Om politiken inte är i linje med Guds vilja så blir det Guds vilja som gäller för den som har Gud som högsta auktoritet. Vanligtvis med utgångspunkt från någon helig skrift som har högre auktoritet än både landets lagar och politik.

Av denna anledning har många lagar som gäller alla medborgare undantag för olika religioners anhängare vad gäller exempelvis värnplikt och deltagande i krig, samt för vissa medicinska åtgärder som t ex blodtransfusioner och vaccinationer.

I dessa fall har alltså politiken valt att acceptera och tillmötesgå några helt andra verklighetsuppfattningar än den sekulära biologiska verklighetsuppfattning som officiellt gäller för landets medborgare. Detta har över tid utökats till att även omfatta så kallade samvetsskäl, och då är vi inne på den Psykologiska kategorin av verklighetsuppfattningar.

Psykologiskt sett finns normalt ingen högre auktoritet än politiken, förutom det nyss nämnda samvetet för vissa personer. Detta kan hindra en person från att lyda order och följa lagar om det har tillräckligt stark auktoritet. Även stark ångest inför något som inte behöver ha med samvetet att göra kan ha samma auktoritet över en person.

Den som har en andlig verklighetsuppfattning skulle också kunna ha en högre auktoritet än politiken i form av ett högre jag, en andlig guide eller sin egen intuition.

Det finns gott om människor som upplever påtagliga verkligheter som är helt främmande för andra. Att se eller uppleva energier eller andeväsen av olika slag eller att ha paranormala förmågor som medialitet och prekognition kan för sådana personer vara självklarheter.

För den som inte har eller har haft någon av dessa förmågor eller upplevelser så förefaller de vara rena fantasier eller villfarelser, och detta är även vårt sekulariserade samhälles officiella inställning till dessa olika fenomen – till skillnad mot samvetet, som brukar accepteras som högsta auktoritet av de flesta.

Den som är fatalist har sitt eget förutbestämda öde som högsta auktoritet, vilket gör att fatalisten sannolikt finner sig i det öde som politiken stipulerar – såvida det inte dyker upp något oväntat men lika förutbestämt hinder för detta längs vägen.

En biologisk verklighetsuppfattning har normalt inte heller någon invändning mot politikens auktoritet, så länge den inte strider mot etablerad vetenskap, vilket i detta fall är en ännu högre auktoritet. Eftersom etablerad vetenskap även är högsta auktoritet för politiken i vårt sekulära samhälle så är det osannolikt att detta inträffar.

Det kan däremot uppstå konflikt när ny vetenskap utmanar den etablerade vetenskapen och politiken väljer den etablerade auktoriteten även när den visar sig ha fel.

Om den politik som förs skulle vara helt i linje med samtliga ovanstående verklighetsuppfattningar så kan dessa följa och acceptera politiken som auktoritet, och det går då bra att ha ett demokratiskt system. Om politikens auktoritet däremot inte accepteras och följs av en majoritet krävs istället en diktatur för att tvinga igenom den politiken.

Så länge en av verklighetsuppfattningarna dominerar stort så kommer också all politik som är i linje med denna att accepteras av så gott som alla, och de minoriteter som har en annan verklighetsuppfattning får finna sig i att negligeras.

Skulle det råda flera oförenliga verklighetsuppfattningar som var och en är ungefär lika dominerande så blir det omöjligt att bedriva en politik som accepteras av majoriteten, och då blir diktatur nödvändigt för den som vill att enbart en av verklighetsuppfattningarna ska styra politiken.

Detta är just den situation som råder globalt idag, och tanken på ett globalt styre blir därför av nödvändighet en diktatur, om endast en av de många oförenliga verklighetsuppfattningarna ska styra den politik som förs av en global regering.

Frågan är vilken av de många oförenliga verklighetsuppfattningarna som då skulle styra politiken?

När det gäller hur olika verklighetsuppfattningar påverkar politiken är det framför allt fem områden som vi ska titta närmare på genom att ställa fem avgörande frågor:

1. Vem är din högsta auktoritet?

Svaret på denna fråga beror på din verklighetsuppfattning och avgör om du kommer att följa politiska beslut, landets lagar eller någon helt annan auktoritet som du anser högre än dessa.

2. Vad händer dig efter döden?

Svaret på denna fråga beror på din verklighetsuppfattning och avgör hur du kommer att agera efter hot om dödsstraff och andra livshotande politiska eller juridiska beslut.

3. Hur ska du leva ditt liv?

Svaret på denna fråga beror på din verklighetsuppfattning och avgör om du kommer att följa politiska direktiv eller föredrar att följa helt andra direktiv.

4. Vilken människosyn har du?

Svaret på denna fråga beror på din verklighetsuppfattning och avgör om du kommer att agera enligt den människosyn som den rådande politiken har som värdegrund, eller enligt en helt annan.

5. Hur tolerant är du mot andra?

Svaret på denna fråga beror på din verklighetsuppfattning och avgör om du har samma tolerans mot andra som den rådande politiken kräver, eller om den är större eller mindre.

Det kan vara lämpligt att reda ut några begrepp i samband med verklighetsuppfattning innan vi går vidare. Den verklighet vi uppfattar består dels av den objektiva verklighet vi alla delar, men också av den subjektiva verklighet som var och en upplever med sina fem sinnen. Förutom dessa verkligheter tillkommer eventuella utomsinnliga upplevelser. Alla dessa verkligheter baseras på förstahandsupplevelser.

Men vår verklighetsuppfattning innehåller även allt som vi har lärt oss är verkligt av någon annan, utan att vi behöver ha upplevt det själva. Detta kan ofta utgöra den största delen av vår verklighetsuppfattning.

Ibland uppstår konflikt mellan dessa många olika typer av verkligheter, och vi brukar då hålla oss till den verklighet som vi bedömer har den högsta auktoriteten och avfärda de övriga för att undvika konflikten.

Det är dessutom inte alls säkert att en viss verklighet ens är verklig, då den kan ha missuppfattats eller tolkats felaktigt av oss själva eller någon annan. Men trots detta kan sådana feltolkade verkligheter bli en del av vår verklighetsuppfattning.

Det är också lätt hänt att vi sätter igång och värderar alla de olika typer av verkligheter vi upplever istället för att bara konstatera att de är verkliga. Och när vi tar till oss någon annans verklighetsuppfattning så är den ofta redan rejält behäftad med värderingar.

Detta gör att vår verklighetsuppfattning totalt sett är baserad på både vår subjektiva och objektiva verklighet, samt tolkningar och värderingar av dessa. Plus andras motsvarande verkligheter, tolkningar och värderingar när vi tar till oss deras verklighetsuppfattningar.

Inom politiken såväl som i livet i allmänhet så är det främst förbättring och rättvisa som brukar eftersträvas. Problemet med politik är att alla inte alltid är överens om vad som är förbättring och vad som är rättvisa.

För den enskilde individen är däremot vad som är förbättring och rättvisa ganska enkelt att avgöra, eftersom vi alla har vår individuella uppfattning om detta. Det är först när vi jämför vår egen uppfattning med någon annans som vi märker att alla kanske inte delar vår uppfattning.

Vad detta beror på kan vara svårt att förstå för den som inte är bekant med de många olika verklighetsuppfattningar som förekommer både omkring oss och på olika håll i världen. Det är dessa olika verklighetsuppfattningar som ligger till grund för alla de olika politiska uppfattningar som människor kan ha.

Ofta nöjer vi oss dock med att enbart känna till någons politiska uppfattning utan att veta något om vilken verklighetsuppfattning den är baserad på. Det är vanligtvis därför som vi ibland inte har någon som helst förståelse för varandras politiska åsikter.

Vi ska därför till att börja med titta närmare på vilka olika typer av verklighetsuppfattningar som förekommer i vår värld. Jag har för överskådlighetens skull delat in dem i Religiösa, Andliga, Filosofiska, Psykologiska och Biologiska verklighetsuppfattningar.

Religiösa verklighetsuppfattningar utmärker sig genom att vara organiserade och ha en viss person eller urkund som grund. Vanligtvis är de teistiska – dvs baserade på en gudstro – men de kan även vara ateistiska, som t ex buddhism och taoism.

Nedan följer en tabell över olika religioner med ungefärligt antal anhängare i världen i storleksordning och i procent av världens befolkning.

Kristendom: 2.4 miljarder (31%)
Islam: 1.9 miljarder (24%)
Hinduism: 1.2 miljarder (15%)
Ateister: 1.1 miljarder (14%)

Buddhism: 500 miljoner (6%)
Folkreligioner: 300 miljoner (4%)
Andra religioner: 100 miljoner (1%)
Shintoism: 100 miljoner (1%)
Sikhism: 30 miljoner (0,4%)
Judendom: 15 miljoner (0,2%)

Hur många av ovanstående som är bokstavstroende och hur många som inte alls följer den religion som de säger sig tillhöra framgår inte av denna tabell. Tabellen anger därför inte hur många som verkligen delar den verklighetsuppfattning som deras religion påbjuder eller representerar.

Andliga verklighetsuppfattningar kallar jag alla personliga och oorganiserade motsvarigheter till de religiösa ovan. Dessa har oftast egna erfarenheter och upplevelser som grund istället för yttre personer och urkunder.

Det kan handla om en personlig gudsupplevelse eller erfarenheter av att se eller uppleva energier eller andeväsen av olika slag, eller att ha erfarit någon av nedanstående paranormala förmågor:

Telepati: Förmågan att läsa tankar eller kommunicera mentalt med andra.
Clairvoyance: Förmågan att se eller uppfatta händelser på avstånd.
Healing: Förmågan att bota sjukdomar genom att överföra ”energi”.
Medialitet: Förmågan att kommunicera med ”andevärlden”.
Prekognition: Förmågan att förutse framtida händelser.
Psykokinesi: Förmågan att flytta föremål med mentala krafter.

Andliga verklighetsuppfattningar ligger mitt emellan de Religiösa och Psykologiska verklighetsuppfattningarna, då de även kan innehålla vissa aspekter av båda dessa.

Psykologiska verklighetsuppfattningar baseras vanligtvis på både kliniska erfarenheter och psykologisk teoribildning. Dessa kan vara väldigt olika på grund av de många olika inriktningar som förekommer inom detta område.

Här bör man skilja på psykologiska verklighetsuppfattningar som baseras på en individs aktuella psykiska tillstånd, och psykologiska verklighetsuppfattningar som baseras på erfarenheter och studier av motsvarande tillstånd – trots att båda kan leda till samma verklighetsuppfattning. Den senare är dock självvald och kan väljas bort, till skillnad mot den förra.

Om en individ ständigt styrs av sin dödsångest leder det till en verklighetsuppfattning som kan vara precis densamma som hos en ångestfri individ som anser att de flesta individer ständigt styrs av sin dödsångest. Båda ser verkligheten på samma sätt men från helt olika håll.

Filosofiska verklighetsuppfattningar kallar jag alla som inte ingår i någon av de övriga i denna indelning. Dessa kan vara baserade på både egna och andras tankegångar.

Det finns säkerligen en mängd olika verklighetsuppfattningar som inte riktigt passar in i någon av de övriga i listan, och som exempel kan jag lyfta fram Fatalism, som innebär att allt är förutbestämt och kan inte påverkas.

I religiösa sammanhang används begreppet Predestination för samma sak, men då är det en högre makt som förutbestämmer ödet, vilket alltså inte är fallet med Fatalism.

Det går även att se ett förutbestämt öde som något att förhålla sig till men inte nödvändigtvis följa. Då blir ödet snarare en förutbestämd riktlinje än något som inte går att undvika.

Biologiska verklighetsuppfattningar är de mest allmänt vedertagna i vårt sekulära samhälle, då de baseras på vad officiell vetenskaplig forskning hittills har kommit fram till. Här ingår alltså inte vetenskapliga upptäckter och forskningsresultat som ännu inte accepterats av det vetenskapliga samfundet.

Vi tar vanligtvis till oss den verklighetsuppfattning som våra föräldrar har, om dessa är våra huvudsakliga auktoriteter. Under livets gång möter vi sedan andra auktoriteter som kan ha andra verklighetsuppfattningar som vi kanske tar till oss. Från att ha haft en religiös verklighetsuppfattning kanske vi tar till oss en biologisk verklighetsuppfattning eller tvärtom.

Vår verklighetsuppfattning kan därför förändras beroende på vilka andra verklighetsuppfattningar vi möter eller blir medvetna om under våra liv. Men att ändra sin verklighetsuppfattning är inte hur enkelt som helst – i synnerhet inte om den delas av nästan alla i ens närmaste omgivning, vilket ofta är fallet.

Den som har en verklighetsuppfattning som skiljer sig från omgivningens är ofta mycket förtegen om detta. Det beror på att allt som avviker från en gemensam verklighetsuppfattning ofta anses helt galet, och att den som avviker därför hamnar utanför gemenskapen.

Vilken verklighetsuppfattning var och en har är därför inte så lätt att veta eller ta reda på, eftersom det alltid finns ett socialt pris att betala för ett sådant avslöjande. Många söker sig därför till grupper som är helt öppna med vilken verklighetsuppfattning de har för att finna gemenskap där.

 

Från asatro till kristendom

Terapeutiska drivs av trauman flykt projicering spegling
Politiken ska kompensera våra sår

The secret ansvar 0-100

Ödet om det blir krig och du dör vid 20 spelar inte framtidsplaner någon roll

Arv miljö genetik

Kulturen man växer upp i

Värderingar är det kört eller en utmaning
Hönan och ägget