Varje människa har en verklighetsuppfattning. Den kan både vara medveten och uttalad – eller omedveten och outtalad.
Ofta använder vi även andra ord för vår verklighetsuppfattning, dels beroende på det aktuella sammanhanget och dels beroende på vilken typ av verklighetsuppfattning vi har.
Man kan till exempel särskilja Religiösa, Andliga, Filosofiska, Psykologiska och Vetenskapliga verklighetsuppfattningar. Ibland använder man därför istället ord som Livsåskådning, Övertygelse, Trosföreställning, Världsbild eller Livssyn.
Jag kommer dock att fortsättningsvis använda det mer neutrala samlingsnamnet Verklighetsuppfattning för alla dessa betydelser oavsett sammanhang och typ av verklighetsuppfattning.
(Det som är avgörande är att den verklighetsuppfattning man har verkligen motsvarar hur man uppfattar verkligheten, och inte bara är något som man påstår – vilket kan vara omöjligt att kontrollera för en utomstående.)
Religiösa verklighetsuppfattningar utmärker sig genom att vara organiserade och ha en viss person eller urkund som grund. Vanligtvis är de Teistiska – dvs baserade på en gudstro – men de kan även vara Ateistiska, som t ex Buddhism och Taoism.
Cirka 75% av världens befolkning tillhör någon traditionell religion. Av de återstående 25 procenten religiöst obundna är cirka 10% ateister. Siffran för verkligt utövande religiösa är istället cirka 55%, och 35% för religiöst obundna, varav cirka 10% ateister.
Något som bör uppmärksammas i sammanhanget är att mer än 50% av världens befolkning anser att politiken ska vara sekulär (inte styras av någon religiös verklighetsuppfattning), vilket betyder att även en viss andel andel utövande religiösa föredrar ett sekulärt samhälle.
Nedan följer en tabell med ungefärligt antal anhängare i världen i storleksordning och i procent av världens befolkning.
Kristendom: 2.4 miljarder (31%)
Islam: 1.9 miljarder (24%)
Hinduism: 1.2 miljarder (15%)
[Ateism: 1.1 miljarder (14%)]
Buddhism: 500 miljoner (6%)
Folkreligioner: 300 miljoner (4%)
Andra religioner: 100 miljoner (1%)
Shintoism: 100 miljoner (1%)
Sikhism: 30 miljoner (0,4%)
Judendom: 15 miljoner (0,2%)
Hur många av ovanstående som är bokstavstroende och hur många som inte alls följer den religion som de är anslutna till framgår inte av denna tabell. Tabellen anger därför inte hur många som verkligen delar den verklighetsuppfattning som deras religion påbjuder eller representerar.
Andliga verklighetsuppfattningar kallar jag alla personliga och oorganiserade motsvarigheter till de religiösa ovan. Denna kategori uppskattas utgöra cirka 15% av världens befolkning. De har oftast egna erfarenheter och upplevelser som grund istället för utomstående personer och urkunder.
Det kan handla om en personlig gudsupplevelse eller erfarenheter av att se eller uppleva energier eller någon form av andevärld, eller att ha erfarit någon av nedanstående paranormala förmågor:
Telepati: Förmågan att läsa tankar eller kommunicera mentalt med andra.
Clairvoyance: Förmågan att se eller uppfatta händelser på avstånd.
Healing: Förmågan att bota sjukdomar genom att överföra ”energi”.
Medialitet: Förmågan att kommunicera med ”andevärlden”.
Prekognition: Förmågan att förutse framtida händelser.
Psykokinesi: Förmågan att flytta föremål med mentala krafter.
Andliga verklighetsuppfattningar ligger mitt emellan de Religiösa och Psykologiska verklighetsuppfattningarna, och alla tre kan innehålla vissa aspekter av varandra.
Psykologiska verklighetsuppfattningar kan antingen vara baserade på ens eget psykiska tillstånd, eller på psykologisk teoribildning och kliniska erfarenheter av andras psykiska tillstånd. Det förstnämnda kan härledas till allt från traumatiska upplevelser och biokemiska obalanser till den socialisation och prägling som vi alla utsätts för under barndomsåren. Det andra är istället baserat på kunskap och erfarenhet om det förstnämnda.
Psykologiska verklighetsuppfattningar kan vara väldigt olika, både på grund av de många olika psykiska tillstånd som förekommer och de många olika inriktningar som finns inom den psykologiska teoribildningen.
Även olika former av indoktrinering kan leda till en verklighetsuppfattning som får anses tillhöra den psykologiska kategorin. På detta sätt kan en politisk indoktrinering leda till en psykologisk verklighetsuppfattning som i sin tur leder till att man föredrar den politik som man indoktrinerats med.
Filosofiska verklighetsuppfattningar kallar jag alla verklighetsuppfattningar som inte ingår i någon av de övriga i denna indelning. Dessa kan vara baserade på både egna och andras tankegångar och observationer.
Det finns säkerligen en mängd olika verklighetsuppfattningar som inte riktigt passar in i någon av de övriga i listan, och som exempel kan jag lyfta fram Fatalism, som innebär att allt är förutbestämt och inte kan påverkas.
I religiösa sammanhang används begreppet Predestination för samma sak, men då är det en högre makt som förutbestämmer ödet, vilket alltså inte behöver vara fallet med Fatalism.
Det går även att se ett förutbestämt öde som något att förhålla sig till men inte nödvändigtvis följa. Då blir ödet snarare en förutbestämd förutsättning än något som inte alls går att undvika.
Vetenskapliga verklighetsuppfattningar är de mest allmänt vedertagna i vårt sekulära samhälle, då de baseras på vad officiell vetenskaplig forskning hittills har kommit fram till. (Detta är den verklighetsuppfattning som vi är mest vana vid i vårt land, då den sedan länge ligger till grund för samhällsutvecklingen och även är det officiella myndighetsperspektivet.)
Här ingår därför inte nya vetenskapliga upptäckter och forskningsresultat som ännu inte accepterats av det vetenskapliga samfundet. Dessa brukar därför hänföras till någon av de övriga verklighetsuppfattningarna tills dess att de har accepterats som vetenskapliga.
Vetenskapliga verklighetsuppfattningar är baserade på det som kan mätas eller vägas, och kan därför sägas vara materialistiska, till skillnad mot de som inte kan observeras av vetenskapen på samma sätt.
Avslutningsvis kan en företeelse som till exempel bön grundas på en verklighetsuppfattning som är Religiös om man ber till den Gud som ens religion har, och Andlig om man ber till en andlig högre makt som inte förekommer i någon formell religion, och Psykologisk om man inte är religiös eller andlig men ändå ber för att uppleva hopp eller tröst, och Filosofisk om man ber för att man observerat en kausal koppling mellan bön och bönuppfyllelse, och Vetenskaplig om man ber för att forskning visar ett statistiskt signifikant samband mellan bön och bönuppfyllelse.
Ömsesidigt uteslutande förklaringsmodeller
De ovanstående fem typerna av verklighetsuppfattningar kan lite grovt även ses som ömsesidigt uteslutande förklaringsmodeller för varandra. Detta gör att de inte ens behöver beakta de övriga verklighetsuppfattningarna som seriösa alternativ till den egna.
Den Religiösa verklighetsuppfattningen kan förklara alla de andra verklighetsuppfattningarna med att de helt enkelt inte har funnit Gud.
Den Andliga verklighetsuppfattningen kan förklara alla de andra verklighetsuppfattningarna med att de helt enkelt inte har haft en direkt upplevelse av den andliga verkligheten.
Den Psykologiska verklighetsuppfattningen kan förklara de andra verklighetsuppfattningarna med att de alla beror på ouppfyllda behov och trauman från tidigaste barndom och framåt.
Den Filosofiska verklighetsuppfattningen kan förklara de andra verklighetsuppfattningarna med att de alla bara är olika varianter av filosofiska uppfattningar.
Den Vetenskapliga verklighetsuppfattningen kan förklara alla de andra verklighetsuppfattningarna med att det rör sig om biologiska fenomen i form av allt från hallucinationer till pseudovetenskap och sinnesförvirring.
Verklighetsuppfattningarnas ursprung
Vi tar vanligtvis till oss den verklighetsuppfattning som vår omgivning har under vår uppväxt. Huvudsakligen våra föräldrars, om dessa är våra huvudsakliga auktoriteter, men senare även våra lärares, och den verklighetsuppfattning som generellt råder bland våra vänner och i den kultur vi lever.
Under livets gång möter vi sedan andra auktoriteter som har helt andra verklighetsuppfattningar som vi kan ta till oss. Från att ha växt upp med en religiös verklighetsuppfattning kanske vi tar till oss en vetenskaplig verklighetsuppfattning eller tvärtom.
Det kan också vara våra egna upplevelser och erfarenheter under livet som får oss att ändra vår verklighetsuppfattning till något som överensstämmer bättre med dessa.
Vår verklighetsuppfattning kan därför förändras eller inte, beroende på vilka andra verklighetsuppfattningar vi möter eller blir medvetna om under våra liv. Men att ändra sin verklighetsuppfattning är oftast inte helt problemfritt – i synnerhet inte om den gamla verklighetsuppfattningen delas av nästan alla i ens närmaste omgivning, vilket ofta är fallet.
Den som har en verklighetsuppfattning som skiljer sig från omgivningens är därför ofta mycket förtegen om detta. Det beror på att allt som avviker från en gemensam verklighetsuppfattning ofta anses helt galet, och den som avviker hamnar därför utanför den kollektiva gemenskapen.
Vilken verklighetsuppfattning var och en har är därför inte så lätt att veta eller ta reda på, eftersom det alltid finns ett socialt pris att betala för ett sådant avslöjande. Många söker sig därför till grupper och sammanhang med samma verklighetsuppfattning som man själv har, för att finna gemenskap där.
Medveten och omedveten verklighetsuppfattning
Varje verklighetsuppfattning kan vara medveten eller omedveten. Detta gäller för alla de fem olika typerna av verklighetsuppfattning som nämnts ovan.
Om man har fått sin verklighetsuppfattning redan som barn och under sina uppväxtår är den vanligtvis omedveten, men har man själv valt ut sin verklighetsuppfattning som vuxen så är den vanligtvis medveten.
Men man kan även ha fått en omedveten verklighetsuppfattning senare i livet genom att leva i ett sammanhang där alla omkring en har samma verklighetsuppfattning. Då är det vanligt att man själv omedvetet får samma verklighetsuppfattning i brist på andra alternativ eller på grund av det underförstådda grupptryck som då uppstår.
Politisk verklighetsuppfattning?
Man kan tycka att det även går att ha en politisk verklighetsuppfattning, men jag menar att den i så fall alltid är baserad på någon av de fem olika typer av verklighetsuppfattningar som jag har tagit upp här.
Varje politisk verklighetsuppfattning är därför alltid resultatet av en underliggande religiös, andlig, psykologisk, filosofisk eller vetenskaplig verklighetsuppfattning, snarare än en fristående verklighetsuppfattning.
Anledningen till detta är att det som allmänt kallas politik inte är existentiell till sin natur. Politiken försöker inte ge svaren på de existentiella frågorna, utan försöker istället skapa fungerande samhällen för människor som kan ha helt olika svar på dessa frågor – dvs olika verklighetsuppfattning.
Exakt hur detta sker beror sedan på vilken underliggande verklighetsuppfattning som den aktuella politiken är baserad på.