Hur man väljer att leva beror bland annat på vem som är ens högsta auktoritet, hur man ser på döden, vilken människosyn man har och hur tolerant man är.
Mer än hälften av världens befolkning uppfattar t ex reinkarnation som en realitet, och med den verklighetsuppfattningen följer även det som kallas karma. Karma innebär att allt du gör och har gjort leder till det du kommer att råka ut för, och allt du råkar ut för beror på vad du har gjort tidigare. Ett absolut rättvisesystem som fungerar precis som en naturlag, även om det ibland tar flera liv innan rättvisa skipas på detta sätt.
Med en sådan verklighetsuppfattning behövs ju ingen ytterligare rättsskipning, och när någon råkar illa ut är det ju alltid självförvållat i det förflutna, liksom när det går väl för någon.
Ett sådant synsätt är väldigt främmande för den som har vår nuvarande sekulära verklighetsuppfattning, men betydligt mindre främmande i vår tidigare kristna verklighetsuppfattning, där Guds framtida straff ansågs vara det rättvisa straffet för varje människas försyndelse. Denna uppfattning råder fortfarande i vissa delar av världen.
ingen ide om alla ändå är begränsade av sina trauman
karma gör gott ojämlikt rättvist hindra karma orättvist
styrs av intuition guide trauma drifter behov ödet
livets mening i olika vu
Vs Auktoriteten avgörs av synen på livet MENING
AKKA MÅSTE HA SAMMA SYN PÅ LIV