Kategori: Inledning

Vi har redan inledningsvis konstaterat att politik handlar om konsten att styra ett samhälle där ”makt utövas, beslut fattas och resurser fördelas”. Vi ska därför titta närmare på hur olika verklighetsuppfattningar kan p¨åverka vem som har – eller vad som är – den högsta makten i samhället, hur besluten i samhället tas, samt hur samhällets resurser fördelas.

Den högsta makten: Här blir det en maktkamp mellan de olika typerna av verklighetsuppfattning, då de representerar varsin övertygelse om var den högsta makten ligger. Gud, Andliga mästare, Psykologiska drivkrafter, Ödet eller Vetenskaplig sanning är alla exempel på makter som kan anses vara den högsta, och därmed även styr över den politiska makten.

Hur besluten fattas: Här kan det finnas styrande urkunder eller doktriner som ingår i de olika verklighetsuppfattningarna. Hur besluten fattas beror också på vilken människosyn som råder i dessa. Envälde, Elitstyre, Folkstyre, Anarki och Teknokrati är några exempel på politiskt beslutsfattande.

Hur resurserna fördelas: Detta är dels en fråga om vad de olika verklighetsuppfattningarna anser vara rättvist för individen och kollektivet, och dels vad de anser innebära en förbättring för individen eller kollektivet. Här finns också stora skillnader mellan de olika verklighetsuppfattningarna.

Förutom att politiken har ovanstående funktioner har vi också tidigare konstaterat att politik genomförs via ”lagar, regler och offentlig verksamhet, med syftet att organisera det allmänna livet”. Vi ska därför även titta närmare på hur olika verklighetsuppfattningar kan påverka vilka lagar och regler som gäller, vilken offentlig verksamhet som bedrivs, samt hur samhället organiseras.

Vilka lagar gäller: Här finns ofta urkunder eller doktriner att utgå från i de olika verklighetsuppfattningarna. De skiljer sig lika ofta vad gäller såväl människosyn som rättvisa och tolerans för oliktänkande. Religiösa lagar, kosmiska lagar, naturlagar och juridiska lagar är några av dessa.

Vilken offentlig verksamhet ska bedrivas: Detta kan variera både mycket och lite beroende på vilken verklighetsuppfattning som råder. Det är vanligtvis människosynen som avgör hur mycket kontroll, makt och inflytande politiken ska ha över folket, och därmed även över vilka offentliga verksamheter som ska bedrivas. Allt från enbart offentlig verksamhet till nästan ingen offentlig verksamhet alls förekommer.

Hur ska samhället organiseras: Här finns stora skillnader mellan olika verklighetsuppfattningar, framför allt i synen på motsatsparen Kollektiv och Individ, Enhet och Mångfald, Liv och Död, Arv och Miljö, Tolerans och Intolerans, Ande och Materia. Sammanvägt avgör detta hur samhället organiseras av politiken. Allt från totalitär diktatur till total anarki förekommer.

Ovanstående summariska genomgång kommer att fördjupas ordentligt i enskilda kapitel längre fram i boken, och tjänar mest som en inledande överblick över vilka politiska uppgifter som kan påverkas av olika verklighetsuppfattningar.

Det kan vara lämpligt att reda ut några begrepp i samband med verklighetsuppfattning innan vi går vidare. Den verklighet vi uppfattar består dels av den objektiva verklighet vi alla delar, men också av den subjektiva verklighet som var och en upplever med sina fem sinnen. Förutom dessa verkligheter tillkommer eventuella utomsinnliga upplevelser. Alla dessa verkligheter baseras på förstahandsupplevelser.

Men vår verklighetsuppfattning innehåller även sådant som andra har lärt oss är verkligt utan att vi behöver ha upplevt det själva. Detta kan ofta utgöra den största delen av vår verklighetsuppfattning.

Ibland uppstår en konflikt mellan dessa många olika typer av verkligheter, och vi brukar då hålla oss till den verklighet som vi bedömer har den högsta auktoriteten och avfärda de övriga för att undvika den konflikten.

Det är dessutom inte alls säkert att en viss verklighet ens är verklig, då den kan ha missuppfattats eller tolkats felaktigt av oss själva eller någon annan. Men trots detta kan sådana feltolkade verkligheter bli en del av vår verklighetsuppfattning.

Det är också lätt hänt att vi sätter igång att värdera alla de olika typer av verkligheter vi upplever istället för att bara konstatera vilka de är. Och när vi tar till oss någon annans verklighetsuppfattning så är den därför ofta redan rejält behäftad med sådana värderingar.

Detta gör att vår verklighetsuppfattning totalt sett är baserad på både vår subjektiva och objektiva verklighet, samt tolkningar och värderingar av dessa, och därutöver även andras motsvarande verkligheter, tolkningar och värderingar när vi tar till oss deras verklighetsuppfattningar.

Vår verklighetsuppfattning kan därför vara ett sammelsurium av uppfattningar som vi inte ens längre vet var de ursprungligen kommer från. Men oavsett detta så har vi alla den föränderliga verklighetsuppfattning vi har, och det är den vi sedan har som grund för vilken politik vi väljer att föredra.