Kategori: Inledning

Politisk sekularisering innebär att religionen fråntas sitt inflytande över staten och det offentliga livet. Att detta sker föredrar numera över hälften av världens befolkning.

Men det betyder också att nästan hälften av världens befolkning fortfarande föredrar att religionen har makt och inflytande över staten och det offentliga livet. Globalt förekommer både länder som är helt politiskt sekulära och länder som är helt politiskt religiösa – så kallade teokratier.

I takt med att enskilda länder blir alltmer mångkulturella uppstår även i dessa länder just en sådan uppdelning i sekulära och religiösa preferenser. Länder som tidigare var mer politiskt sekulära blir mer politiskt religiösa och länder som tidigare var mer politiskt religiösa blir mer politiskt sekulära.

Sekulär innebär att ett samhälle inte styrs av en religiös verklighetsuppfattning. Det kan styras av vilken annan verklighetsuppfattning som helst, bara den inte är baserad på någon religion.

Frågan är hur stor skillnad det är mellan religiösa och icke-religiösa verklighetsuppfattningar? Istället för en Trosbekännelse kan man ha en Värdegrund som alla måste följa för att få tillhöra samhället. Istället för en viss Gud eller en viss helig urkund kan man ha en viss Ledare eller ett visst Manifest eller Konstitution som alla måste följa för att få tillhöra samhället. Likheten med en religion kan vara slående!

På samma sätt som det blir en enorm kognitiv dissonans för en person med en Vetenskaplig verklighetsuppfattning i ett samhälle styrt av en Religiös verklighetsuppfattning, så blir det en lika enorm kognitiv dissonans för en person med en Religiös verklighetsuppfattning i ett samhälle styrt av en Vetenskaplig verklighetsuppfattning.

Som vi redan noterat har långt ifrån alla religiösa den verklighetsuppfattning som deras religion föreskriver eller kräver. Men många har det, och det är dessa jag talar om i det föregående stycket.

Många liknande typer av kognitiva dissonanser mellan olika verklighetsuppfattningar i politiken förekommer lite varstans runt om i världen, och detta är just vad boken tar upp i de följande kapitlen.

Vi har redan inledningsvis konstaterat att politik handlar om konsten att styra ett samhälle där ”makt utövas, beslut fattas och resurser fördelas”. Vi ska därför titta närmare på hur olika verklighetsuppfattningar kan p¨åverka vem som har – eller vad som är – den högsta makten i samhället, hur besluten i samhället tas, samt hur samhällets resurser fördelas.

Den högsta makten: Här blir det en maktkamp mellan de olika typerna av verklighetsuppfattning, då de representerar varsin övertygelse om var den högsta makten ligger. Gud, Andliga mästare, Psykologiska drivkrafter, Ödet eller Vetenskaplig sanning är alla exempel på makter som kan anses vara den högsta, och därmed även styr över den politiska makten.

Hur besluten fattas: Här kan det finnas styrande urkunder eller doktriner som ingår i de olika verklighetsuppfattningarna. Hur besluten fattas beror också på vilken människosyn som råder i dessa. Envälde, Elitstyre, Folkstyre, Anarki och Teknokrati är några exempel på politiskt beslutsfattande.

Hur resurserna fördelas: Detta är dels en fråga om vad de olika verklighetsuppfattningarna anser vara rättvist för individen och kollektivet, och dels vad de anser innebära en förbättring för individen eller kollektivet. Här finns också stora skillnader mellan de olika verklighetsuppfattningarna.

Förutom att politiken har ovanstående funktioner har vi också tidigare konstaterat att politik genomförs via ”lagar, regler och offentlig verksamhet, med syftet att organisera det allmänna livet”. Vi ska därför även titta närmare på hur olika verklighetsuppfattningar kan påverka vilka lagar och regler som gäller, vilken offentlig verksamhet som bedrivs, samt hur samhället organiseras.

Vilka lagar gäller: Här finns ofta urkunder eller doktriner att utgå från i de olika verklighetsuppfattningarna. De skiljer sig lika ofta vad gäller såväl människosyn som rättvisa och tolerans för oliktänkande. Religiösa lagar, kosmiska lagar, naturlagar och juridiska lagar är några av dessa.

Vilken offentlig verksamhet ska bedrivas: Detta kan variera både mycket och lite beroende på vilken verklighetsuppfattning som råder. Det är vanligtvis människosynen som avgör hur mycket kontroll, makt och inflytande politiken ska ha över folket, och därmed även över vilka offentliga verksamheter som ska bedrivas. Allt från enbart offentlig verksamhet till nästan ingen offentlig verksamhet alls förekommer.

Hur ska samhället organiseras: Här finns stora skillnader mellan olika verklighetsuppfattningar, framför allt i synen på motsatsparen Kollektiv och Individ, Enhet och Mångfald, Liv och Död, Arv och Miljö, Tolerans och Intolerans, Ande och Materia. Sammanvägt avgör detta hur samhället organiseras av politiken. Allt från totalitär diktatur till total anarki förekommer.

Ovanstående summariska genomgång kommer att fördjupas ordentligt i enskilda kapitel längre fram i boken, och tjänar mest som en inledande överblick över vilka politiska uppgifter som kan påverkas av olika verklighetsuppfattningar.

Det kan vara lämpligt att reda ut några begrepp i samband med verklighetsuppfattning innan vi går vidare. Den verklighet vi uppfattar består dels av den objektiva verklighet vi alla delar, men också av den subjektiva verklighet som var och en upplever med sina fem sinnen. Förutom dessa verkligheter tillkommer eventuella utomsinnliga upplevelser. Alla dessa verkligheter baseras på förstahandsupplevelser.

Men vår verklighetsuppfattning innehåller även sådant som andra har lärt oss är verkligt utan att vi behöver ha upplevt det själva. Detta kan ofta utgöra den största delen av vår verklighetsuppfattning.

Ibland uppstår en konflikt mellan dessa många olika typer av verkligheter, och vi brukar då hålla oss till den verklighet som vi bedömer har den högsta auktoriteten och avfärda de övriga för att undvika den konflikten.

Det är dessutom inte alls säkert att en viss verklighet ens är verklig, då den kan ha missuppfattats eller tolkats felaktigt av oss själva eller någon annan. Men trots detta kan sådana feltolkade verkligheter bli en del av vår verklighetsuppfattning.

Det är också lätt hänt att vi sätter igång att värdera alla de olika typer av verkligheter vi upplever istället för att bara konstatera vilka de är. Och när vi tar till oss någon annans verklighetsuppfattning så är den därför ofta redan rejält behäftad med sådana värderingar.

Detta gör att vår verklighetsuppfattning totalt sett är baserad på både vår subjektiva och objektiva verklighet, samt tolkningar och värderingar av dessa, och därutöver även andras motsvarande verkligheter, tolkningar och värderingar när vi tar till oss deras verklighetsuppfattningar.

Vår verklighetsuppfattning kan därför vara ett sammelsurium av uppfattningar som vi inte ens längre vet var de ursprungligen kommer från. Men oavsett detta så har vi alla den föränderliga verklighetsuppfattning vi har, och det är den vi sedan har som grund för vilken politik vi väljer att föredra.

Varje människa har en verklighetsuppfattning. Den kan både vara medveten och uttalad – eller omedveten och outtalad. Den kan vara helt renodlad eller en blandning av flera olika verklighetsuppfattningar som man medvetet eller omedvetet väljer mellan beroende på sammanhanget.

Ofta använder vi andra ord för vår verklighetsuppfattning, som Livsåskådning, Övertygelse, Trosföreställning, Världsbild eller Livssyn. Dels beroende på det aktuella sammanhanget och dels beroende på vilken typ av verklighetsuppfattning vi har.

Jag kommer dock att fortsättningsvis använda det mer neutrala samlingsnamnet Verklighetsuppfattning för alla dessa betydelser oavsett sammanhang och typ av verklighetsuppfattning.

(Det som är avgörande är att den verklighetsuppfattning man har verkligen motsvarar hur man uppfattar verkligheten, och inte bara är något som man påstår – vilket kan vara omöjligt att kontrollera för en utomstående.)

I denna bok har jag valt att särskilja Religiösa (R), Andliga (A), Psykologiska (P), Filosofiska (F) och Vetenskapliga (V) verklighetsuppfattningar.

Som framgår av figuren så ligger vissa av verklighetsuppfattningarna närmare varandra än andra, och alla möts de precis i mitten. Detta får symbolisera att de delvis överlappar varandra olika mycket.

Religiösa verklighetsuppfattningar utmärker sig genom att vara organiserade och ha en viss person eller urkund som grund. Vanligtvis är de teistiska – dvs baserade på en gudstro – men de kan även vara ateistiska, som t ex Buddhism och Taoism.

Cirka 75% av världens befolkning tillhör någon traditionell religion. Av de återstående 25 procenten religiöst obundna är cirka 10% ateister.

Siffran för verkligt utövande religiösa är istället cirka 55%, och 35% för religiöst obundna, varav cirka 10% ateister.

(Något som bör uppmärksammas i sammanhanget är att mer än 50% av världens befolkning anser att politiken ska vara sekulär = inte styras av någon religiös verklighetsuppfattning, vilket betyder att även en viss andel utövande religiösa föredrar ett sekulärt samhälle.)

Nedan följer en tabell med ungefärligt antal anhängare i världen i storleksordning och i procent av världens befolkning.

Kristendom: 2.4 miljarder (31%)
Islam: 1.9 miljarder (24%)
Hinduism: 1.2 miljarder (15%)
[Ateism: 1.1 miljarder (14%)]

Buddhism: 500 miljoner (6%)
Folkreligioner: 300 miljoner (4%)
Övriga religioner: 100 miljoner (1%)
Shintoism: 100 miljoner (1%)
Sikhism: 30 miljoner (0,4%)
Judendom: 15 miljoner (0,2%)

Hur många av ovanstående som är bokstavstroende och hur många som inte alls följer den religion som de är anslutna till framgår inte av denna tabell. Tabellen anger därför inte hur många som verkligen delar den verklighetsuppfattning som deras religion påbjuder eller representerar.

Andliga verklighetsuppfattningar kallar jag alla personliga och oorganiserade motsvarigheter till de religiösa ovan. Denna kategori uppskattas utgöra cirka 15% av världens befolkning. De har oftast egna erfarenheter och upplevelser som grund istället för utomstående personer och urkunder.

Det kan handla om en personlig gudsupplevelse eller erfarenheter av att se eller uppleva energier eller någon form av andevärld, eller att ha erfarit någon av nedanstående paranormala förmågor:

Telepati: Förmågan att läsa tankar eller kommunicera mentalt med andra.
Clairvoyance: Förmågan att se eller uppfatta händelser på avstånd.
Healing: Förmågan att bota sjukdomar genom att överföra ”energi”.
Medialitet: Förmågan att kommunicera med ”andevärlden”.
Prekognition: Förmågan att förutse framtida händelser.
Psykokinesi: Förmågan att flytta föremål med mentala krafter.

Andliga verklighetsuppfattningar ligger mitt emellan de Religiösa och Psykologiska verklighetsuppfattningarna, och alla tre kan innehålla vissa aspekter av varandra.

Psykologiska verklighetsuppfattningar kan antingen vara baserade på ens eget psykiska tillstånd, eller på psykologisk teoribildning och kliniska erfarenheter av andras psykiska tillstånd. Det förstnämnda kan härledas till allt från traumatiska upplevelser och biokemiska obalanser till den socialisation och prägling som vi alla utsätts för under barndomsåren. Det andra är istället baserat på kunskap och erfarenhet om det förstnämnda.

Psykologiska verklighetsuppfattningar kan vara väldigt olika, både på grund av de många olika psykiska tillstånd som förekommer och de många olika inriktningar som finns inom den psykologiska teoribildningen.

Även olika former av indoktrinering kan leda till en verklighetsuppfattning som får anses tillhöra den psykologiska kategorin. På detta sätt kan en politisk indoktrinering leda till en psykologisk verklighetsuppfattning som i sin tur leder till att man föredrar den politik som man indoktrinerats med.

Filosofiska verklighetsuppfattningar kallar jag alla verklighetsuppfattningar som inte motsvarar någon av de övriga i denna indelning. En filosofisk verklighetsuppfattning kan vara baserad på både egna och andras fria tankegångar och observationer.

Otaliga är de filosofer som genom tiderna har redogjort för sin personliga verklighetsuppfattning, som sedan legat till grund för det vi kallar en filosofi, som med tiden har anammats av alltfler anhängare ända in i våra dagar.

Filosofiska verklighetsuppfattningar är ibland ett förstadium till såväl Religiösa som Psykologiska och Vetenskapliga verklighetsuppfattningar, innan de har accepterats som religion respektive psykologi eller vetenskap.

Vetenskapliga verklighetsuppfattningar är de mest allmänt vedertagna i vårt sekulära samhälle, då de baseras på vad officiell vetenskaplig forskning hittills har kommit fram till. (Detta är den verklighetsuppfattning som vi är mest vana vid i vårt land, då den sedan länge ligger till grund för samhällsutvecklingen och även är det officiella myndighetsperspektivet.)

Här ingår därför inte nya vetenskapliga upptäckter och forskningsresultat som ännu inte accepterats av det vetenskapliga samfundet. Dessa brukar därför hänföras till någon av de övriga verklighetsuppfattningarna tills dess att de har accepterats som vetenskapliga.

Vetenskapliga verklighetsuppfattningar är baserade på det som kan mätas eller vägas, och kan därför sägas vara materialistiska, till skillnad mot de som inte kan observeras av vetenskapen på samma sätt.

Avslutningsvis kan en företeelse som till exempel bön grundas på en verklighetsuppfattning som är Religiös om man ber till den Gud som ens religion har, och Andlig om man ber till en andlig högre makt som inte förekommer i någon formell religion, och Psykologisk om man inte är religiös eller andlig men ändå ber för att uppleva hopp eller tröst, och Filosofisk om man ber för att man observerat en kausal koppling mellan bön och bönuppfyllelse, och Vetenskaplig om man ber för att forskning visar ett statistiskt signifikant samband mellan bön och bönuppfyllelse.

Ömsesidigt uteslutande förklaringsmodeller

De ovanstående fem typerna av verklighetsuppfattningar kan lite grovt även ses som ömsesidigt uteslutande förklaringsmodeller för varandra – trots att de delvis även överlappar varandra, och trots att de även kan komplettera varandra.

Den som har en renodlad variant av någon av de fem typerna av verklighetsuppfattning kan ofta avfärda alla de övriga genom att förklara dem med hjälp av sin egen.

Den Religiösa verklighetsuppfattningen kan förklara alla de andra verklighetsuppfattningarna med att de helt enkelt inte har funnit Gud.

Den Andliga verklighetsuppfattningen kan förklara alla de andra verklighetsuppfattningarna med att de helt enkelt inte har haft en direkt upplevelse av den andliga verkligheten.

Den Psykologiska verklighetsuppfattningen kan förklara de andra verklighetsuppfattningarna med att de alla beror på ouppfyllda behov och trauman från tidigaste barndom och framåt.

Den Filosofiska verklighetsuppfattningen kan förklara de andra verklighetsuppfattningarna med att de alla bara är olika varianter av det egna fria tänkandet.

Den Vetenskapliga verklighetsuppfattningen kan förklara alla de andra verklighetsuppfattningarna med att det rör sig om biologiska fenomen i form av allt från hallucinationer till pseudovetenskap och sinnesförvirring.

Om det inte är möjligt att förklara och avfärda de övriga typerna av verklighetsuppfattning med hjälp av den egna, så avfärdas de ofta ändå genom någon form av förlöjligande.

Det man då bör komma ihåg är då att ens egen verklighetsuppfattning ter sig precis lika löjeväckande för dem som har någon av de andra verklighetsuppfattningarna.

Verklighetsuppfattningarnas ursprung

Vi tar vanligtvis till oss den verklighetsuppfattning som vår omgivning har under vår uppväxt. Huvudsakligen våra föräldrars, om dessa är våra huvudsakliga auktoriteter, men senare även våra lärares, och den verklighetsuppfattning som generellt råder bland våra vänner och i den kultur vi lever.

Under livets gång möter vi sedan andra auktoriteter som har helt andra verklighetsuppfattningar som vi kan ta till oss. Från att ha växt upp med en religiös verklighetsuppfattning kanske vi tar till oss en vetenskaplig verklighetsuppfattning eller tvärtom.

Det kan också vara våra egna upplevelser och erfarenheter under livet som får oss att ändra vår verklighetsuppfattning till något som överensstämmer bättre med dessa.

Vår verklighetsuppfattning kan därför förändras eller inte, beroende på vilka andra verklighetsuppfattningar vi möter eller blir medvetna om under våra liv. Men att ändra sin verklighetsuppfattning är oftast inte helt problemfritt – i synnerhet inte om den gamla verklighetsuppfattningen delas av nästan alla i ens närmaste omgivning, vilket ofta är fallet.

Den som har en verklighetsuppfattning som skiljer sig från omgivningens är därför ofta mycket förtegen om detta. Det beror på att allt som avviker från en gemensam verklighetsuppfattning ofta anses helt galet, och den som avviker hamnar därför utanför den kollektiva gemenskapen.

Vilken verklighetsuppfattning var och en har är därför inte så lätt att veta eller ta reda på, eftersom det alltid finns ett socialt pris att betala för ett sådant avslöjande. Många söker sig därför till grupper och sammanhang med samma verklighetsuppfattning som man själv har, för att finna gemenskap där.

Medveten och omedveten verklighetsuppfattning

Varje verklighetsuppfattning kan vara medveten eller omedveten. Detta gäller för alla de fem olika typerna av verklighetsuppfattning som nämnts ovan.

Om man har fått sin verklighetsuppfattning redan som barn och under sina uppväxtår är den vanligtvis omedveten, men har man själv valt ut sin verklighetsuppfattning som vuxen så är den vanligtvis medveten.

Men man kan även ha fått en omedveten verklighetsuppfattning senare i livet genom att leva i ett sammanhang där alla omkring en har samma verklighetsuppfattning. Då är det vanligt att man själv omedvetet får samma verklighetsuppfattning i brist på andra alternativ eller på grund av det underförstådda grupptryck som då uppstår.

Politisk verklighetsuppfattning?

Man kan tycka att det även går att ha en politisk verklighetsuppfattning, men jag menar att den i så fall alltid är baserad på någon av de fem olika typer av verklighetsuppfattningar som jag har tagit upp här.

Varje politisk verklighetsuppfattning är därför alltid resultatet av en underliggande religiös, andlig, psykologisk, filosofisk eller vetenskaplig verklighetsuppfattning, snarare än en fristående verklighetsuppfattning.

Anledningen till detta är att det som allmänt kallas politik inte är existentiell till sin natur. Politiken försöker inte ge svaren på de existentiella frågorna, utan försöker istället skapa fungerande samhällen för människor som kan ha helt olika svar på dessa frågor – dvs olika verklighetsuppfattning.

Exakt hur detta sker beror sedan på vilken underliggande verklighetsuppfattning som den aktuella politiken är baserad på.